Vi kommer att ha rest i 18 timmar när vi väl är hemma…

På Arlanda, Terminal 5 kommer Jimmy stå å vänta. Stackarn fattar inte vilken jävla kram han kommer få!

Vi var upp till Coit Tower igår. Bra träning och bra vy över stan. Vi struntade däremot att bestiga själva tornet, bara kullen har ju sina ansenliga meter över havet. Från kullen såg vi folks takterasser och ”trist” belägna bostäder med stads- och havsutsikt. Mäklarfan har såklart inte några priser på hemsidan… tricommercial.com

Vi åt sallad å soppa till middag, jävligt nyttigt och gott, på en fancy restaurant som fick min tankar hem till Europa.

Resten av kvällen bestod av True Blood chips och Budweisser

Vi gick upp 3:45 och checkade ut. Sitter för stunden över gränserna Utah, Wyoming och Colorado. Så långt har allt gått smärtfritt!

Petter hade letat upp en glasögonbutik på nätet som vi gick till. I entrén till vad vi trodde var ett köpcenter blev vi haffade och de frågade om vi hade inbjudan… Eeh… vi är här för att kolla glasögon…. Nåväl, det gick bra. Men vi hade hamnat i nån typ av visningsgalleria med massa retailaffärer som inte alls var till för privatpersoner. Nu fanns ju inte de önskade glasögonen där förstås.

Jävlar vilken slum vi bor i. På vår sida av Market Street är det verkligen uteliggare ÖVERALLT. Nästan som ohyra tamefan. Riktigt smutsigt… Jag har fått några på bild men skulle lätt kunna plåta för ett helt album.

Vi gick till pir 33 och åkte tog en båttur runt Alcatraz och Golden Gate. Som hundratals andra turister tog vi hur jävla mycket bilder som helst. Jag har kommit på nu på senare tid att minnen gör sig bättre på film, så jag hade självklart med mig videokameran också. KNAPPT turist!

Vi hade fått tips om en snubbe som gömmer sig bakom ett par kvistar på Fishermen’s Wharf. När folk går förbi så hoppar han fram och skrämmer dem. Det har han gjort i 15-20 år om jag minns rätt Vi hittade honom tyvärr inte. Däremot satt en snubbe och tiggde. På hans skylt stod det ”Need $$$$ for weed”. När jag tog fram kameran tog han ner skylten. Sopa!

Vi blev däremot haffade av en snubbe som flashade med en bricka. Vi var lite oroliga förstås, sen sa han. ”I have to give you a ticket… you look too serious!”. Pust! Vi fick varsitt klistermärke och chansen att donera lite stålar till välbehövande. Typ våra grannar på SoMa. Det gjorde vi.

Vi gick mot Union Square och passerade Little Italy och Chinatown. Little Italy uppmärksammade vi knappt men Chinatown var ballt. San Francisco har den största kinastaden utanför kina, och Nordamerikas äldsta. Det märktes, för det tog ett tag att gå igenom. I närheten av Union Square hittade vi ett par gallerior och Petter hittade sina glasögon.

Middag… vi gick hemåt och tänkte gå in på Carl’s Jr vid Civic Center. Petter gick halvvägs in genom dörren och vände så vi nästan frontalkrockade. Han var nästan lika blek i ansiktet som två fingrar i halsen. Inne på Carl’s satt bumsen samlade. I soffor med fötterna uppe… fyfan… Vi sökte oss bort till Union Square igen och hittade Naan n Curry, en pakistansk/indisk restaurant som serverade torr kyckling i tomatsås (Chicken Tikka Masala) och nåt som Petter beställde som smakade köttsoppa… det var också kyckling.

Ett sexpack öl och en tub chips, taxi och TV på hotellrummet avslutade kvällen tidigt. Ja, så fick jag upp Las Vegas-videon på youtube också förstås

Vi lämnade in väskorna och strosade iväg mot pirerna. Vi åt Patty Melt, ännu en San Francisco delight! En macka med hamburgare i och så jävla mycket ost att hamburgaren inte synd. Jävla gott. En milkshake till det satte pricken över i:et. Vi fick även tillbaks stålarna för Alcatrazplåtarna och bokade istället en entimmestur i båt som cirkulerar ett varv runt Alcatraz och tar oss på en sväng under Golden Gate. Det blir ett najs, lite billigare, substitut. Efter att ha gjort pir 39 för andra gången var vi så jävla slitna i sulorna så vi tog taxi tillbaks till Knights. Lite videoredigering, lite TV… sen vet man fan inte.

Vi kommer bo på Knights Inn nära Bay Bridge de sista nätterna. Centralt och bra. Sååå jävla skönt å slippa industrier, taxi och mögel!

Det första hotellet var helt ok. Det låg lite längre från stan men man kunde ta sig in lätt med det kommunala medlet BART. Det feta minuset tilldelades när utcheckningskärringen blev sur på oss för att incheckningskärringen tagit för lite betalt.

Det andra hotellet. Uuuh, ska bara vänta ut kräkreflexen… det… and… ra.. ho… Fyfan. Vi kom dit och fick ett pris i receptionen. Jag använde deras WIFI och bokade via internet istället, då sparade vi, inte mycket men en hundring.

När vi kom till rummet möttes vi av en jolmig fuktig doft, inte mögel direkt, men inte helt obesläktat. Det fanns en fläkt/AC, vid fönstret, som blåste hyffsat, men den lyfte mest bara upp gardinen så vi var ändå tvugna att öppna dörren när vi ville andas syre.

Kötiden i receptionen har också varit beundransvärd. När man varit ensam där har man bara fått vänta upp till 10 minuter för att bli uppmärksammad.

Eftersom skyttelbussen bara passerade hotellentrén när vi stod å väntade i morse tänkte vi, när vi ändå är uppe i tid, att vi kunde på att spana in deras Continental Breakfast…. Rostat bröd med smör och marmelad, kaffe och juice… och utanför satt deras egna hemlösa kvinna och pratade med sig själv samtidigt som hon plockade fimpar och tuggummin från marken…

Vi är inte kvar där längre.

Vi lämnar snart vår hemska upplevelse Travelodge för att spendera tid i ovisshet på flygplatsen. Vi borde kunna vara nånstans i Europa nångång på fredag. Vi är ju 9h hemifrån så tidsuppskattningen är lite vriden…